Metafor

Ett vitt sken i flash-ljusets blixtar. Dina höfter, mjukt formar kvinnokroppen sig upp mot dina spända bröst. Dimman reflekterar djupet i dina ögon. Jag ligger under och ser hur blött gnistan tänder den högt pulserande lemen.  Jag river dina lår med vässade naglar, stönar du när färgen rodnar i ränderna upp mot din ljuvt skakande venus, lyser bröstvårtorna vassa som eggen. Du skriker dina orgasmer rakt ut i dina händer, viner svidande mina kinder röda. Ditt blossande ansikte förvrider sig i sötmans kramper när du fört den in så lätt in i det andra, lyser som neon, klitoris växer i vätan runt om skriken, blötans spektrum av färgernas mångfald. Jag ligger under flash-ljusens minnen en tiger utan nåd ett rytande lejon i kaskadernas flod. Ett skepp som brinner och försvinner. Jag river din rygg när dina stön biter tungan i blod, vänder du dig på rygg, ditt sköte rinner floder, krampar orden minut efter minut in i evighetens tid, rinner säden ner mot din hals, droppar ner mot dina febrila fingrar in mot den svullna öppnade blommans nyanserade färger.